Taxikränkningar

I skuggan av FRA-debatten passar SvD på att låta Ola Wong berätta om avlyssningar i taxibilar i Kina. I anslutning till artikeln finns dessutom en fråga angående avlyssningen och föga förvånande tycker en majoritet av de svarande att det är integritetskränkande med avlyssning. I skrivande stund tycker 71% att det är kränkande med avlyssning, en siffra som antagligen varit lägre om inte FRA.s befogenheter så vilt diskuterats här hemma.

Jag har svårt att tänka mig att polisen rycker ut varje gång en passagerare uttalar sig protibetanskt. Artikelns rubrik lyder ”Taxichaufförer ska avlyssna turister” medan det i texten sedan står

Förutom uiguriska och tibetanska ”terrorister” ska Huang även hålla öronen öppna efter aktivister från Falun Gong-rörelsen.

Det framgår i övrigt ganska dåligt huruvida SvD anser dessa grupper vara turister. Det är ingen nyhet att man från regeringshåll i Kina anser Falun Gong vara en allt för regimkritisk rörelse och man är absolut inte ute på fel spår. Bilden i Sverige av att Falun Gong är ett gäng glada människor som står på gräsmattor och ser milda ut är inte mycket mer än en halvsanning. Det är sällan man hittar fotostatkopior på trädstammar i svenska parker som talar om Falun Gongs politiska agenda.

Vill man lägga taxispionaget i Kina till argumenten till varför man bör bojkotta OS hoppas jag innerligt att röster också höjs för att förhindra en ansökan från svenskt håll.

Mer på bloggar.se: Kina, OS, Taxi, FRA, avlyssning, kränkning

Här kommer alla känslorna på en och samma gång

Egentligen borde jag inte kommentera den här kvasinyheten över huvud taget, men jag är bara så outsägligt trött på hur lätt det är för folk att känna sig kränkta. SvD kör kvällstidningsjournalistik och skriver om den funktionshindrade mannen som blev kränkt. Mannen hade roat sig på Gröna Lund, tåget han tänkt resa med på sin hemresa blev inställt och ersättningsbussen som kom var inte handikappanpassad. För att kompensera detta lovade SJ att skicka en taxi som sedan inte dök upp vilket fick mannen att till slut ta en egen taxi till en kostnad som SJ efter några veckor ersatte. Mannen har sällan känt sig så kränkt som av denna händelse och hans ledsagare var nära tårar. Det jag inte förstår är vad kränkningen består i. Jag kan förstå att en person blir irriterad, blir sur, blir arg, blir förbannad, blir vansinnig, men känner sig kränkt? Har SJ gjort detta i diskriminerande syfte? Finns det något unikt i denna händelse, denna försening eller detta slarv som skiljer det från så många andra inställda eller försenade avgångar? Jag vågar inte tänka på hur många som dagligen blir kränkta på stationer eller busshållplatser och vars historier vi aldrig får ta del av. Kränkningen torde finnas i någon av följande händelser (om SvD nu inte utelämnat information):

1. SJ ställde in en avgång.
2. SJ skickade en buss som inte var handikappanpassad.
3. SJ lyckades inte skicka en taxi tillräckligt snabbt.
4. Mannen tog en egen taxi.
5. SJ ersatte kostnaden först efter påtryckningar.
6. Mannen är funktionshindrad.

Ingen av punkterna 1 till 5 borde upplevas som kränkande av en normalt funtad människa. Källa till ilska och irritation möjligen, men inte till kränkthet. Återstår gör punkt 6. Jag förstår att det ställer till en hel del problem att vara funktionshindrad när man rör sig i en miljö som inte är anpassad för de behov man har. Men att utgå från att allt som sker omkring en enbart sker för att ställa till problem är inte heller rätt. SJ verkar onekligen ha brustit på en hel del punkter i det här fallet men ingen av dem är speciellt unika eller avsedda att drabba just denne man. Man är arg, man är ledsen, man är som man är men man känner sig kränkt. Och som tur väl är går det inte att angripa en känsla.

Består loggan egentligen av ett kränkande hånflin?

Kanske mer på bloggar.se: SJ, kränkning, diskriminering